Arbetsområden

De flesta av Kosterstiftelsens arbetsuppgifter ligger inom naturvård. Skötseln sker efter Naturreservatens skötselplan, som Länsstyrelsen har tagit fram med hjälp av Naturcentrum AB. Skötselplanen beskriver hur de olika områdena ska hanteras och den beskriver åtgärder för att bevara den unika floran och faunan, men också hur renhållning och tillgänglighet för besökare ska ordnas.

Röjning och restaurering av gamla betesmarker

Stora delar av Koster är naturreservat och 1985 upprättades den senaste skötselplanen. På grund av otillräckliga ekonomiska förutsättningar har skötselplanens alla ambitioner inte gått att uppfylla, och delar av landskapet har sakta växt igen (ur: Blomsterkorg i havets våg, Naturcentrum AB 2007).

Valnäsbukten på Nordkoster

Omkring Tångudden på Sydkoster

Sedan November 2006 pågår därför röjningsarbeten. Vi började med Valnäsbukten på Nordkoster och områdena söder om Brevik på Sydkoster, som har bästa utvecklingsmöjligheterna när det gäller värdefulla arter. År 2008 fortsatte röjningarna med två stora restaureringsprojekt: Dunnaslätten på Nordkoster och Långevik på Sydkoster.

Målbilden bakom röjningen är att återskapa de förhållanden som fanns på Koster på 1930-talet. Då karaktäriserades kulturlandskapet av den inre liggande odlingsmarken och en utmark med kalt berg omväxlande med strandängar, torra hällmarker, ljunghedar, skogspartier, klapperstenfält och sandstränder.

Vedtransport

Elda

På grund av oåtkomlig och känslig terräng sker röjningen manuellt med motorsågar, röjsågar och grensaxar. Vi sparar lövträd och bärbärande buskar, bränner riset på utvalda eldplatser och transporterar ut veden med hjälp av fyrhjulingar. Vid röjningen upptäcks ofta gömda minnen, till exempel ett gammalt fårhus eller gamla gränsstenar.

I mån av tid och vid efterfrågan åtar sig Kosterstiftelsen även uppdrag på andra marker utanför naturreservatet. Då handlar det oftast om röjning och trädfällning åt privata markägare.

Djurhållning

Highland Cattle

Djurbesättningen på Sydkoster är ca 120 tackor och 10 nötdjur av rasen Highland Cattle. Fåren består av päls- och gutefår.

På Nordkoster finns en privat entreprenör, Pia-Lena Loo Luttervall som håller ca 100 får och 14 allmogegetter. Fåren tillhör den gamla norska rasen spaelsau. Kosterstiftelsen ersätter entreprenören för att djuren betar överenskomna marker.

Tvillinglamm

På våren födds ca 120 lamm på Syd och ca 100 lamm och 12 killingar på Nordkoster.

Fåren i skärgården

På sommaren är fåren på saltängarna och betar, delvis ihop med High Land cattle. Gutefåren och getterna fraktas ut i skärgården, de öbetar där hela sommaren.

På hösten flyttar vi fåren till innermarken och de efterbetar ängarna som slogs på sommaren. I november släpps baggarna in till tackorna – det tar 5 månader innan lammen föds.

Sedan januari 2012 har Sandra Lek och Helena Torgilsmann tagit över djurhållningen via eget företag Kosterlamm.

I framtiden kommer det att finnas fler betesdjur på ön för att hålla även de nyröjda områden öppna.

Slåtter

Höbärgningen på Koster görs dels för att få vinterfoder till djuren och dels för att bevara värdefulla naturvårdsområden.

De flesta slåtterarbeten utförs med traktor från mitten av juni till slutet av augusti. Det blir huvudsakligen hösilage och används som vinterfoder till fåren.

Slåtter med traktor och lie

Slåtter vid rätt tidpunkt och med rätt redskap är viktigt i en tradionellt skött äng. Ett normalår gäller att slåttern bör ske mellan mitten av juli och början av augusti. Vid slåttern skall skärande redskap, som lie eller knivslåtterbalk, användas (ur: Ängar, Jordbruksverket 1998).

Slåttergille på Margits Äng

Slåtter på naturvårdsområden på Koster som Sane, Nästången och Bölebackarna genomförs med självgående slåtterbalkar och delvis med liar. Efter slåttern blir det efterbete som gynnar ängsfloran genom att fröspridda växter får tillfälle att gro och etablera sig i de blottor som blir efter djurens tramp (ur: Ängar, Jordbruksverket 1998). För alla som är intresserade bjuder Stiftelsen varje år till ett Slåttergille på Margits Äng.

Strandstädning

Sopbåt Kosterhavet

Från April städar stiftelsen alla öar, holmar och skär inom Nationalparken. Vi började i 2007 och plockade då nästan 1200 säckar med totalt drygt 30 ton sopor. Soporna kommer både från Sverige och utomlands – mest England och Danmark. Efter plockningen fraktas säckarna med hjälp av båten Kosterhavet till Strömstad.

I väntan på sopor

Transport med baljan

Soperövrar

Från och med 2008 får kommunerna själv betala för strandstädningen. Nationalparken Kosterhavet är ett undertag. Här finansieras städningen av Naturvårdsverket.

Stängsling

Stiftelsen började vår 2008 med att stängsla in nya områden på Bölebackarna och Sane. Samtidigt ska alla gamla staket ses över och lagas där det behövs. För nya stängsel använder vi ett system av 6-7 ståltrådar med rejäla stolpar och utan el. Självstängande portar installeras så markerna stannar tillgängliga. Vi samarbetar med Ronny Hermanssons Stängsel & Inhägnad (Länk www.hermanssons.nu) som utrustar oss med såväl materiel som kunskap.

Stängsling med hjälp av bergborrare Pionjär, spade och magiska knutar

Renhållning, information och diverse åtgärder för boendes och besökares trivsel

Stiftelsen underhåller stigar och leder på Nord- och Sydkoster, sätter upp skyltar för naturreservaten och lägger ut informationsbroschyrer.

Soptunnorna längs vägarna är ett samarbete mellan Stiftelsen och Kosters företagare. Vi ställde upp tunnorna 2007 och tömmer dem två gånger i veckan under högsäsongen.

Med hjälp av Elisabeth Monteleones donation är det möjligt för Stiftelsen att ta hand om snigelproblemet i Långegärde. I maj började vi att strö järnfosfat längs vägkanterna en gång i veckan.